Deliver them.

Till en helt ny genre i min veganmaniska blogg. IDEAL.

Jag är faktiskt så förbannat trött på ideal. Jag är verkligen jätte trött på dem.
Jag bir ledsen när jag ser dom, jag blir arg när jag ser dom.
Det som gör mig ännu argare är de som uppmuntrar idealen.
Modebloggare till exempel. Modebloggare som lägger upp bilder på långa, smala, vackra kvinnor. Lång och smal. Vad är det för jävla lag? Att alla ska gå runt o vara så jävla långa och smala som möjligt? Och det är självklart, att en del människor är ju smala genetiskt. De har den där eftertraktade snabba ämnesomsättningen. På samma sätt som vissa är stora. Eller tjocka, eller mulliga. För att det ligger i deras natur.  Det är naturligt. Men ideal är allt annat än naturliga.

Jag är så grymt besviken, för jag skulle aldrig anse mig själv som tjock. Jag skulle inte det. Jag är kurvig, och det är för mig vackert. även om jag inte är 100% nöjd med mig själv. Jag menar, ska man vara nöjd med sig själv måste man växa upp i ett samhälle utan ideal. Jag kan inte vara nöjd med mig själv. jag är skolad från mina barnsben att man ska se ut på ett visst sätt. För att vara vacker. Men iallafall. Jag skulle inte se mig själv som tjock. MEN, skulle jag (av någon adledning) söka in till t.ex top model, eller till någon modellargentur, skulle jag klassas som plusmodell. Vad fan är det för jävla grej? Att om man väger mer än 60 kg är man plusmodell?
Va?

Jag menar inte att det är bra att vara tjock för det, det är ju inte hälsosamt, men är det inte sjukt att man är plusmodell om man är mer än storleken 38? Nja.

Jag tycker att argenturer, designers, modebloggare och resten inom reklam/media ska uppmuntra normalviktiga kvinnor. För det är vackert att vara sig själv.

Nu tog min ork slut.
Vackra kvinnor:
     
Lindsay Lohan och Nicole Richie innan anorexian.


Vackra?
Det spårar ur.


Ideal skapar inte skönhet.