Deliver them.

Jag kan bli så deprimerad av tanken på vad media gör med oss. Vi har blivit hjärntvättade sen så länge tillbaka, och vad kan vi göra för att förhindra det? ingenting. Jo, vi kan skräma av oss ifrån det, men vi kan inte göra det gjorda ogjort. Det suger så hårt att jag inte kan vara mig själv. Det suger så hår att jag inte kan klä mig som jag vill, eller sminka/ha håret som jag vill. Jag kan, men jag gör det inte, för då hade jag blivit dömd. På samma sätt som jag dömmer vissa sorters människor efter vad de har på sig eller borde ha på sig. Det är hjärntvätt in i minsta söm. Och om jag nu ska få folk att förstå detta fruktansvärda lureri, skulle jag behöva hjärntvätta dem tillbaka.
   Jag blir ÄNNU tröttare på hur vi läser i tidningen om stackars mördade mamman i skogen, polisen misstänker, blablabla. Okej, skittråkigt, men hur många människor dör inte i svält, HIV och gerillaattacker i Afrika varje dag? Om vi nu ska fokusera på mord och våldtäkt i tidningar så får vi inte utesluta de stora problemen i världen. Ligger inte just nu länder i krig? Jag ser det hela som enormt kränkande emot utvecklingsländer. Hade jag bott i ett U-land hade jag tyckt att Sverige var så patetiskt. Här lever vi i en dröm, vi har allt vi kan önksa, men vi är så egoistiska. Ser bara inom landets gränser. När lyfte ni senast fingret för att hjälpa någon i nöd? Någon som verkligen behöver det. När gjorde jag senast någonting som inte handlade för ditt eget bästa?
   Varje dag mördas det människor. Varje dag torteras djur. Varje dag stänger vi ögonen mera för att slippa se sådant som vi kan finna obehagligt. Jag skäms över Sverige, jag skäms över befolkningen och jag skäms över mig själv. Tittar du djupt i ditt innersta så är jag säker på att du ska finna lite skam där du med...





Jag hade en diskussion med Alexander om att kalla sig pacifist och om hur man kan nå ut med sitt budskap som just pacifist. Vissa människor förespråkar våld i det syftet att det krävs en förändring. Jag menar annorlunda. Att använda våld som AFA eller som SUF förespråkar, för att förändra, kommer aldrig att nå ett mål. Alexander påpekade om en händelse i Mexico (nu är jag inte särskilt påläst i ämnet, men wtf) där ursprungsbefolkningen var förtryckt osv. Jag är emot alla sorters förtryck och tycker att det är fel att sätta någon i en possition där någon är överlägsen en. (detta gäller alla levande varelser) Men iaf, Urspringsbefolkningen blev skyddade av gerillasoldater och de gick emot regeringen för att ta tillbaka ursprungsbefolknigens makt. De sa från början att "så fort ni behandlar alla lika så lägger vi ifrån oss vapnen" (nått i den stilen), regeringen vägrade och det blev inbördeskrig. Gerillasoldaterna och Ursprungsbefolkningen segrade och det blev fred. Efter några år blev det krig igen, och sen fred och sen krig igen.
   Det jag menar på detta är att, visst, gerillan segrade och allting blev skitbra. Men för hur länge då? Det blev ju krig igen sen? Eller? Jo. Jag menar att istället för att använda våld som en tillfällig lösning borde vi från början nå ut till människor genom att tala. Använa vårt egna bästa vapen : Hjärnan. På detta sätt kan vi se en långvarig och inte kortvarig lösning på problemet. Och visst, det kommer ta längre tid, för man kan inte tvinga människor att ändra sig, men när vi har lyckats, kommer vi att ha lyckats för evigt.



Det skall komma en dag då människor ser dödandet av djur som mord.
Precis som vi idag ser dödandet av en människa som det.


Tack för att ni läser min blogg :)
JEAN.