Ägg är mord!
Värp höns.
År 2000 slaktades 5,7 miljoner värphöns i Sverige.
I kycklingstallar hålls i regel många tusen-inte sällan över tio tusen-fåglar på ett och samma golv.
Naturligt lever kycklingar med sina kullsyskon (ca 10-15 st) och sin mamma i en mycket nära gemenskap.
När kycklingarna känner sig övergivna, frusna eller hungriga ger den ifrån sig höga genljudande pip, är hönan i närheten kommer hon då genast rusande. Den starka bindningen emellan höna och kyckling finns under de allra första veckorna, men blir såsmåningom svagare. När kycklingarna är 8-10 veckor gamla, börjar de bli mer självständiga och hönan kan ta det lugnare. Det är dock inte ovanligt att hon fortfarande skyndar till kycklingens försvar i hotfulla situationer.
I dagens kycklinguppfödning är hönorna bortrationaliserade och kycklingarna kläcks i maskiner.
När de blir rädda, hörs deras övergivenhetspip, men ingen svarar dem eller kommer till deras undsättning.
Slakthöns lever i snitt 35 dagar (vanligen ca 1,5 kg levande vikt, efter ca 2,5 kg foder). I Sverige föds ca 70 miljoner kycklingar upp per år.
Slakten av kycklingar är vanligen mer mekaniserad än slakt av andra djur. Därför kan så många som 5000-8000 djur slaktas per timme (i flera andra länder ligger den siffran på det dubbla). Utslaget på ett år dödas mer än 2 kycklingar i sekunden, dygnet runt.
När kycklingarna har packats upp ur transportlådorna, hängs de vid fullt medvetande upp i benkrokar så att huvudet hänger nedåt. Krokarna åker sedan längs ett löpande band och kycklingarna ska bedövas genom ett strömmande vattenbad, i vilket deras huvuden hänger ned. I verkligheten håller dock många kyckligar upp huvudet, vilket resulterar i att de får halsen uppskuren helt obedövade.
Källa: Bakom stängda dörrar
Påminnelse.
"Grisar kan leva till de blir 15 år.
De vill röra sig, böka i jorden, ströva omkring, bygga bo och umgås med andra grisar som de gillar, förstås. Grisar är mycket sociala individer.
Falukorv, prinskorv och fläskfilé i affärerna betyder att:
De allra flesta grisar blir inte äldre än 3-7 månader. Mödrar får leva till 4-5 ård ålder för att kunna föda nya grisar. Området som de flesta av dem har att leva på att inte större än deras egen kropp (ca 1 kvadratmeter) och de lever sina korta liv helt och hållet inomhus utan solljus och frisk luft. Första gången de får komma ut i naturen är när de ska in i slakttransporten.
Kor kan bli 20-25 år gamla.
De vill ströva omkring, beta, idissla, sova, och meddela sig med andra kor. De buffar och slickar sina kokamrater och gillar att ligga högt upp så att de får god utsikt och kan hålla koll på vad som händer runt omkring dem.
Köttfärs och mjölk och ost och grädde i affärerna betyder att:
Kor dödas för att bli såkallat nötkött och köttfärs, eller så sätts de i mjölkproduktion. Mjölkkorna dödas när de anses ha tjänat färdigt och fött kalv på kalv och tappats på mjölken. Då är de 4-6 år gamla. Deras kalvbarn har då tagits ifrån dem en eller ett par dagar efter födseln. Kalvarna hamnar i ensamboxar. De flesta hankalvar får bara leva till 6-20 månaders ålder. Deras mödrar lever kvar och står uppbundna i många månader i sträck under vintersäsongen. De kan då inte röra vid varandra, vilket de mår psykiskt dåligt av.
Hönor kan bli lika gamla som hundar - 10 år.
De vill leva i grupper med andra hönor. En lagom grupp består av 10 hönor. Det kan vara rätt så tufft i en hönsflock så ett viktigt krav för att hönor ska trivas är att det finns utrymme att komma undan från de gruppkamrater de är i fejd med. Hönor vill krafsa i sand, picka och helst sköta om många små kycklingar. Kycklingmamma - det är något fint det!
Ägg och kyckling i affärerna betyder att:
Hönor som kan värpa ägg trycks ihop i små burar. Ofta har de inte mer utrymme per höna än ett A4-papper. De dödas när de är 1-2 år gamla. Då är de psykiskt störda och fysiskt sjuka. Deras bröder, nyfödda kyklingar av hankön, slängs antingen ner i kvarnar där de mals ihjäl levande eller i säckar där de kvävs till döds. De flesta hönor lever i burar i jätteanläggningar med 5 000-10 000 hönsindivider. Du kan tänka dig larmet och den damm-och kissluktande doften. De kycklingar som inte ska värpa ägg utan bara stå på tillväxt och bli "grillad kyckling" är fem, sex veckor gamla när de slaktas. De hängs upp och ner i fötterna för att få en elchock innan halsarna skärs av."
Vadå Vegan?
Av Lisa Gålmark.
Beskriver djurhållning i sverige.
Jag rekomenderar er att titta på gratisfilmer på internet, b.la Earthlings (95 min) och Meet your Meat (12 min), där du kan se hur djurhållningen fungerar i andra länder. Båda ska gå att googla fram på Google Video.
De vill röra sig, böka i jorden, ströva omkring, bygga bo och umgås med andra grisar som de gillar, förstås. Grisar är mycket sociala individer.
Falukorv, prinskorv och fläskfilé i affärerna betyder att:
De allra flesta grisar blir inte äldre än 3-7 månader. Mödrar får leva till 4-5 ård ålder för att kunna föda nya grisar. Området som de flesta av dem har att leva på att inte större än deras egen kropp (ca 1 kvadratmeter) och de lever sina korta liv helt och hållet inomhus utan solljus och frisk luft. Första gången de får komma ut i naturen är när de ska in i slakttransporten.
Kor kan bli 20-25 år gamla.
De vill ströva omkring, beta, idissla, sova, och meddela sig med andra kor. De buffar och slickar sina kokamrater och gillar att ligga högt upp så att de får god utsikt och kan hålla koll på vad som händer runt omkring dem.
Köttfärs och mjölk och ost och grädde i affärerna betyder att:
Kor dödas för att bli såkallat nötkött och köttfärs, eller så sätts de i mjölkproduktion. Mjölkkorna dödas när de anses ha tjänat färdigt och fött kalv på kalv och tappats på mjölken. Då är de 4-6 år gamla. Deras kalvbarn har då tagits ifrån dem en eller ett par dagar efter födseln. Kalvarna hamnar i ensamboxar. De flesta hankalvar får bara leva till 6-20 månaders ålder. Deras mödrar lever kvar och står uppbundna i många månader i sträck under vintersäsongen. De kan då inte röra vid varandra, vilket de mår psykiskt dåligt av.
Hönor kan bli lika gamla som hundar - 10 år.
De vill leva i grupper med andra hönor. En lagom grupp består av 10 hönor. Det kan vara rätt så tufft i en hönsflock så ett viktigt krav för att hönor ska trivas är att det finns utrymme att komma undan från de gruppkamrater de är i fejd med. Hönor vill krafsa i sand, picka och helst sköta om många små kycklingar. Kycklingmamma - det är något fint det!
Ägg och kyckling i affärerna betyder att:
Hönor som kan värpa ägg trycks ihop i små burar. Ofta har de inte mer utrymme per höna än ett A4-papper. De dödas när de är 1-2 år gamla. Då är de psykiskt störda och fysiskt sjuka. Deras bröder, nyfödda kyklingar av hankön, slängs antingen ner i kvarnar där de mals ihjäl levande eller i säckar där de kvävs till döds. De flesta hönor lever i burar i jätteanläggningar med 5 000-10 000 hönsindivider. Du kan tänka dig larmet och den damm-och kissluktande doften. De kycklingar som inte ska värpa ägg utan bara stå på tillväxt och bli "grillad kyckling" är fem, sex veckor gamla när de slaktas. De hängs upp och ner i fötterna för att få en elchock innan halsarna skärs av."
Vadå Vegan?
Av Lisa Gålmark.
Beskriver djurhållning i sverige.
Jag rekomenderar er att titta på gratisfilmer på internet, b.la Earthlings (95 min) och Meet your Meat (12 min), där du kan se hur djurhållningen fungerar i andra länder. Båda ska gå att googla fram på Google Video.
hej.
Hälsoskäl
En av de största missuppfattningarna om vegetarism är att man inte får i sig tillräckligt med näring, och att man blir sjuk, blek och svag. Praktisk erfarenhet visar dock på det motsatta förhållandet. Vi kan se att de största, starkaste och mest långlivade djuren (elefanter, oxar, hästar etc.) är vegetarianer. Vegetarianer har helt enkelt bättre uthållighet, eftersom deras kroppar inte behöver slösa energi på att bearbeta och föra ut alla de gifter man får i sig då man äter kött. Från bönor, nötter och mjölk får vi protein som är lättillgängligt för människan. Speciellt om du kombinerar ris och bönor, får du i dig all näring du behöver. All tillgänglig statistik om människans hälsotillstånd och matvanor visar sambandet mellan köttätande och sjukdomar .Vegetarianer har den lägsta sjukdomsfrekvensen. Många sjukdomar, som hjärtsjukdomar, cancer, njursjukdomar och ledbesvär, kommer från köttätande. Då man äter kött lagras överflödigt animaliskt fett i kroppen. Då kroppen inte kan bryta ner detta fett, kommer det så småningom att utgöra en beläggning på blodkärlens väggar. Detta är den främsta orsaken till högt blodtryck, slaganfall och hjärtsjukdomar. Statistiken visar också att dessa sjukdomar är mycket vanliga hos köttätare men så gott som obefintliga hos vegetarianer. I kött tillsätts nitrit och andra kemikalier som är cancerframkallande. Människor har samma slags tarmsystem som de växtätande djuren Då köttet stannar alltför länge i tarmarna, avger de toxiner -giftiga ämnen som bl. a. överbelastar njurarna. Detta kan så småningom leda till gikt, artrit, reumatism och cancer i tjocktarmen.
Etiskaskäl
"Djuren är mina vänner och jag äter inte mina vänner." George Bernard Shaw, 1800-tals poet. "Människan är i sanning vilddjurens konung, ty hennes grymhet överträffar deras. Vi lever genom andras död. Vi är begravningsplatser! Men det ska komma en tid, då människan skall betrakta dödandet av djur på samma sätt som hon nu betraktar dödandet av människor. " Leonardo da Vinci. "Jag äter inga djur, därför att jag inte vill livnära mig på andra varelsers lidande och död. Varför ska jag, som är så lycklig närjag inte blir förföljd, förfölja eller låta förfölja I andra varelser ? Varför ska jag, som är så lycklig när jag inte fångslas, fånga eller låta fånga andra varelser? Varför ska jag, som är så lycklig när ingen tillfogar mig skada, tillfoga eller låta tillfoga andra levande varelser lidande? Varför ska jag, som är så lycklig när jag inte blir sårad eller dödad, såra eller döda andra levande varelser eller låta dem såras eller dödas för min skull ?" Edgar Kupfer-Koberwitz, författare till "Måste vi döda för att leva?" Även politiska ledare har dragit slutsatsen att förutsättningarna för världsfred kommer att öka om fler människor blir vegetarianer. "Världsfred och all annan form av fred är i stor utsträckning beroende av sinnets attityd. Vegetarism kan medföra den rätta mentaliteten för fred. Den förfäktar en bättre livsstil, vilken, om den tillämpas universellt, kan leda till ett bättre, rättvisare och fridfullare förhållande mellan nationerna." U Nu, tidigare premiärminister i Burma. Överallt i det moderna samhället ökar brottsligheten, de internationella spänningarna och krigen. Kan vi okänsliga blunda för den smärta och fruktan som orsakas av den teknologiska sofistikerade slakten av miljontals oskyldiga djur varje månad, eller ska vi våga erkänna att det är frågan om en av de största faktorerna när det gäller samhällets moraliska och andliga förfall? När djur dödas för föda, undertrycker människor i sig själva förmågan att kunna känna sympati och medlidande för andra levande varelser. Om vi inte kan respektera djurens liv, förlorar vi gradvis respekten också för människolivet. Läs även tidigare inlägg. Och till er alla som påstår att människan alltid ätit kött, vasrågoda.
Fysiologi
Människans fysiologi visar att frukt och grönsaker utgör vår naturliga föda. Inga varelser ur någon livsart kan i längden hålla sig friska, om de avviker för mycket från den föda som de är avsedda att äta. En av de största och viktigaste skillnaderna mellan köttätare och växtätare är tänderna. Köttätare måste kunna jaga och har följdakttigen skarpa klor och kraftiga käkar med långa, smala och spetsiga tänder som förmår skära genom hud och slita sönder kött. Kött behöver inte, i motsats till spannmål och grönsaker, tuggas i munnen för att smältas. Det bearbetas framför allt i mage och tarmar. En katt t ex kan knappt tugga alls. Växtätande djur å andra sidan har tänder med breda tuggytor för att kunna mala sönder alla fibrer. Växtätare kan därför också röra käkarna i sidled, något som köttätare inte kan. Den mer hårdsmälta och fiberrika spannmåls- och grönsakskosten kräver lång tid för att förbrännas och ruttnar långsamt, varför den utan besvär kan stanna i kroppen ganska länge. Kött å andra sidan ruttnar väldigt fort och kräver snabbare förbränning. Därför har köttätare ett tarmsystem som endast är 3 gånger kroppslängden medan växtätarnas är 10 -12 längre än kroppen. Köttätare och växtätare dricker dessutom på olika sätt. Köttätare lapar upp vatten med tungan medan växtätare suger upp vätskan i munnen. Vi kan av dessa fakta dra slutsatsen att människor, fysiologiskt sett, helt klart inte är köttätare. Dessutom är det uppenbart att våra naturliga instinkter inte liknar köttätarnas. De flesta som äter kött låter någon annan döda djuret åt dem, eftersom de förmodligen skulle må ganska illa om de var tvungna att utföra det motbjudande dödandet och styckningsarbetet själva. Köttätande djur äter alltid köttet rått. Människor försöker maskera köttet så gott de kan genom att mala, koka, steka, krydda eller hälla sås och lägga sallad över det. Allt detta för att dölja köttets ursprungliga, råa tillstånd. Om en katt känner doften av en bit rått kött vattnas det i munnen på den men inte vid åsynen av färsk frukt. Om folk i allmänhet fann stor tillfredställelse i att kasta sig över en kanin eller en fågel och slita sönder det fortfarande levande djuret med tänderna, skulle man kanske kunna dra slutsatsen att människor försetts med köttätarinstinkt. Så är nu inte fallet. En klase färska vindruvor kan dock få det att vattnas i munnen på vem som helst, även om vederbörande inte är hungrig, helt enkelt därför att de är så goda.
En av de största missuppfattningarna om vegetarism är att man inte får i sig tillräckligt med näring, och att man blir sjuk, blek och svag. Praktisk erfarenhet visar dock på det motsatta förhållandet. Vi kan se att de största, starkaste och mest långlivade djuren (elefanter, oxar, hästar etc.) är vegetarianer. Vegetarianer har helt enkelt bättre uthållighet, eftersom deras kroppar inte behöver slösa energi på att bearbeta och föra ut alla de gifter man får i sig då man äter kött. Från bönor, nötter och mjölk får vi protein som är lättillgängligt för människan. Speciellt om du kombinerar ris och bönor, får du i dig all näring du behöver. All tillgänglig statistik om människans hälsotillstånd och matvanor visar sambandet mellan köttätande och sjukdomar .Vegetarianer har den lägsta sjukdomsfrekvensen. Många sjukdomar, som hjärtsjukdomar, cancer, njursjukdomar och ledbesvär, kommer från köttätande. Då man äter kött lagras överflödigt animaliskt fett i kroppen. Då kroppen inte kan bryta ner detta fett, kommer det så småningom att utgöra en beläggning på blodkärlens väggar. Detta är den främsta orsaken till högt blodtryck, slaganfall och hjärtsjukdomar. Statistiken visar också att dessa sjukdomar är mycket vanliga hos köttätare men så gott som obefintliga hos vegetarianer. I kött tillsätts nitrit och andra kemikalier som är cancerframkallande. Människor har samma slags tarmsystem som de växtätande djuren Då köttet stannar alltför länge i tarmarna, avger de toxiner -giftiga ämnen som bl. a. överbelastar njurarna. Detta kan så småningom leda till gikt, artrit, reumatism och cancer i tjocktarmen.
Etiskaskäl
"Djuren är mina vänner och jag äter inte mina vänner." George Bernard Shaw, 1800-tals poet. "Människan är i sanning vilddjurens konung, ty hennes grymhet överträffar deras. Vi lever genom andras död. Vi är begravningsplatser! Men det ska komma en tid, då människan skall betrakta dödandet av djur på samma sätt som hon nu betraktar dödandet av människor. " Leonardo da Vinci. "Jag äter inga djur, därför att jag inte vill livnära mig på andra varelsers lidande och död. Varför ska jag, som är så lycklig närjag inte blir förföljd, förfölja eller låta förfölja I andra varelser ? Varför ska jag, som är så lycklig när jag inte fångslas, fånga eller låta fånga andra varelser? Varför ska jag, som är så lycklig när ingen tillfogar mig skada, tillfoga eller låta tillfoga andra levande varelser lidande? Varför ska jag, som är så lycklig när jag inte blir sårad eller dödad, såra eller döda andra levande varelser eller låta dem såras eller dödas för min skull ?" Edgar Kupfer-Koberwitz, författare till "Måste vi döda för att leva?" Även politiska ledare har dragit slutsatsen att förutsättningarna för världsfred kommer att öka om fler människor blir vegetarianer. "Världsfred och all annan form av fred är i stor utsträckning beroende av sinnets attityd. Vegetarism kan medföra den rätta mentaliteten för fred. Den förfäktar en bättre livsstil, vilken, om den tillämpas universellt, kan leda till ett bättre, rättvisare och fridfullare förhållande mellan nationerna." U Nu, tidigare premiärminister i Burma. Överallt i det moderna samhället ökar brottsligheten, de internationella spänningarna och krigen. Kan vi okänsliga blunda för den smärta och fruktan som orsakas av den teknologiska sofistikerade slakten av miljontals oskyldiga djur varje månad, eller ska vi våga erkänna att det är frågan om en av de största faktorerna när det gäller samhällets moraliska och andliga förfall? När djur dödas för föda, undertrycker människor i sig själva förmågan att kunna känna sympati och medlidande för andra levande varelser. Om vi inte kan respektera djurens liv, förlorar vi gradvis respekten också för människolivet. Läs även tidigare inlägg. Och till er alla som påstår att människan alltid ätit kött, vasrågoda.
Fysiologi
Människans fysiologi visar att frukt och grönsaker utgör vår naturliga föda. Inga varelser ur någon livsart kan i längden hålla sig friska, om de avviker för mycket från den föda som de är avsedda att äta. En av de största och viktigaste skillnaderna mellan köttätare och växtätare är tänderna. Köttätare måste kunna jaga och har följdakttigen skarpa klor och kraftiga käkar med långa, smala och spetsiga tänder som förmår skära genom hud och slita sönder kött. Kött behöver inte, i motsats till spannmål och grönsaker, tuggas i munnen för att smältas. Det bearbetas framför allt i mage och tarmar. En katt t ex kan knappt tugga alls. Växtätande djur å andra sidan har tänder med breda tuggytor för att kunna mala sönder alla fibrer. Växtätare kan därför också röra käkarna i sidled, något som köttätare inte kan. Den mer hårdsmälta och fiberrika spannmåls- och grönsakskosten kräver lång tid för att förbrännas och ruttnar långsamt, varför den utan besvär kan stanna i kroppen ganska länge. Kött å andra sidan ruttnar väldigt fort och kräver snabbare förbränning. Därför har köttätare ett tarmsystem som endast är 3 gånger kroppslängden medan växtätarnas är 10 -12 längre än kroppen. Köttätare och växtätare dricker dessutom på olika sätt. Köttätare lapar upp vatten med tungan medan växtätare suger upp vätskan i munnen. Vi kan av dessa fakta dra slutsatsen att människor, fysiologiskt sett, helt klart inte är köttätare. Dessutom är det uppenbart att våra naturliga instinkter inte liknar köttätarnas. De flesta som äter kött låter någon annan döda djuret åt dem, eftersom de förmodligen skulle må ganska illa om de var tvungna att utföra det motbjudande dödandet och styckningsarbetet själva. Köttätande djur äter alltid köttet rått. Människor försöker maskera köttet så gott de kan genom att mala, koka, steka, krydda eller hälla sås och lägga sallad över det. Allt detta för att dölja köttets ursprungliga, råa tillstånd. Om en katt känner doften av en bit rått kött vattnas det i munnen på den men inte vid åsynen av färsk frukt. Om folk i allmänhet fann stor tillfredställelse i att kasta sig över en kanin eller en fågel och slita sönder det fortfarande levande djuret med tänderna, skulle man kanske kunna dra slutsatsen att människor försetts med köttätarinstinkt. Så är nu inte fallet. En klase färska vindruvor kan dock få det att vattnas i munnen på vem som helst, även om vederbörande inte är hungrig, helt enkelt därför att de är så goda.
